Tidigt stöd till elever och säkrade grundkunskaper
Ingen elev ska halka efter i lågstadiet. Grundläggande färdigheter i att läsa, skriva och räkna måste säkras tidigt.
Stärk det språkfrämjande arbetet i förskolan och inför obligatorisk förskola
Många barn lämnar idag förskolan utan en stabil språklig grund att stå på. Detta innebär en brant uppförsbacke vid skolstart och att lärare i de lägre årskurserna tvingas hantera stora språkliga variationer i klassrummet. För att ge fler barn en bättre start krävs fler och riktade språkförstärkande insatser redan i förskolan. Det kan till exempel handla om fortbildning för medarbetare som inte själva har svenska som förstaspråk. Sverige bör även överväga att införa obligatorisk förskola från fyra års ålder.
Inför läsgaranti i årskurs 1 och kartlägg läskunskaper nationellt
Att elever tidigt lär sig att läsa och utvecklar en god språklig förståelse är avgörande för hur de klarar skolans olika ämnen. Idag lämnar många elever lågstadiet utan att få med sig tillräckliga läs- och språkkunskaper. Sverige behöver därför införa en läsgaranti redan i årskurs 1 och säkra stöd till elever som halkar efter. Den obligatoriska läskartläggningen behöver följas upp årligen och resultaten rapporteras in.
Stärk undervisningen i svenska som andraspråk
Det finns stora utmaningar kopplat till undervisningen i svenska som andraspråk (SVA). Elever som läser svenska som andraspråk klarar i lägre utsträckning än andra elever de nationella proven. En stor andel av de som undervisar i ämnet är inte behöriga och tillgången till ändamålsanpassade läromedel är dålig. Därtill har vi en ökande andel elever som har rätt till SVA-undervisning. Svensk skola behöver en nationell satsning på SVA-ämnet för att ge skolor bättre förutsättningar att lyckas med det kompensatoriska uppdraget.
Stärk baskunskaperna i matematik
Matematik är, precis som läsning, en grundläggande färdighet som påverkar elevers möjligheter vidare i livet. I dag lämnar för många elever skolan utan tillräckliga baskunskaper, och skillnaderna mellan elever och mellan pojkar och flickor är stora. Nya resultat visar dessutom att glappet mellan könen minskar därför att flickors resultat försämras, inte för att pojkarna blir bättre. Det är en central likvärdighetsfråga att alla elever, oavsett bakgrund och kön, får med sig den matematik de behöver. Skolan behöver bättre förutsättningar att arbeta långsiktigt och strukturerat med matematik, så att fler elever får en stabil grund och kan göra egna framtidsval.
