11 prioriteringar för att
stärka svensk skola

1. Stärk det språkfrämjande arbetet i förskolan och inför obligatorisk förskola

Många barn lämnar idag förskolan utan en stabil språklig grund att stå på. Detta innebär en brant uppförsbacke vid skolstart och att lärare i de lägre årskurserna tvingas hantera stora språkliga variationer i klassrummet. För att ge fler barn en bättre start krävs fler och riktade språkförstärkande insatser redan i förskolan. Det kan till exempel handla om fortbildning för medarbetare som inte själva har svenska som förstaspråk. Sverige bör även överväga att införa obligatorisk förskola från fyra års ålder.

2. Inför läsgaranti i årskurs 1 och kartlägg läskunskaper nationellt

Att elever tidigt lär sig att läsa och utvecklar en god språklig förståelse är avgörande för hur de klarar skolans olika ämnen. Idag lämnar många elever lågstadiet utan att få med sig tillräckliga läs- och språkkunskaper. Sverige behöver därför införa en läsgaranti redan i årskurs 1 och säkra stöd till elever som halkar efter. Den obligatoriska läskartläggningen behöver följas upp årligen och resultaten rapporteras in.

3. Stärk baskunskaperna i matematik

Matematik är, precis som läsning, en grundläggande färdighet som påverkar elevers möjligheter vidare i livet. I dag lämnar för många elever skolan utan tillräckliga baskunskaper, och skillnaderna mellan elever och mellan pojkar och flickor är stora. Nya resultat visar dessutom att glappet mellan könen minskar därför att flickors resultat försämras, inte för att pojkarna blir bättre. Det är en central likvärdighetsfråga att alla elever, oavsett bakgrund och kön, får med sig den matematik de behöver. Skolan behöver bättre förutsättningar att arbeta långsiktigt och strukturerat med matematik, så att fler elever får en stabil grund och kan göra egna framtidsval.

4. Stärk undervisningen i svenska som andraspråk

Det finns stora utmaningar kopplat till undervisningen i svenska som andraspråk (SVA). Elever som läser svenska som andraspråk klarar i lägre utsträckning än andra elever de nationella proven. En stor andel av de som undervisar i ämnet är inte behöriga och tillgången till ändamålsanpassade läromedel är dålig. Därtill har vi en ökande andel elever som har rätt till SVA-undervisning. Svensk skola behöver en nationell satsning på SVA-ämnet för att ge skolor bättre förutsättningar att lyckas med det kompensatoriska uppdraget.

5. Renodla lärares uppdrag och sätt ramar för rektorers pedagogiska ledarskap

Lärare och rektorer lägger för mycket tid på administration. Lärare i Sverige undervisar färre timmar än OECD-genomsnittet. Administration är också en av de främsta orsakerna till stress. Vi måste skapa en skola där lärare tillbringar mer tid med eleverna i klassrummet och där rektorerna får mer tid att vara pedagogiska ledare – inte administrativa chefer. Varje administrativ pålaga måste noga vägas mot nyttan för elevernas kunskapsutveckling.

6. Stärk lärarutbildningen och höj antagningskraven

Många nyexaminerade lärare vittnar om att de inte känner sig tillräckligt väl rustade när de kliver in i klassrummet. Glappet mellan teori och praktik är för stort och många lärarstudenter efterlyser mer fokus på klassrumsledarskap, ämneskunskaper och ämnesdidaktik. Förutom nödvändiga förbättringar av lärarutbildningen borde antagningskraven höjas. Är det någon gång vi har råd med färre nya lärare är det nu när elevtalen sjunker.

7. Ge skolan tydliga spelregler för AI och digitalisering

AI och digitala verktyg ska vara ett stöd för undervisningen och elevers lärande – inte ett nytt stressmoment. Nationella riktlinjer behövs så att skolor vet hur AI kan användas säkert, likvärdigt och etiskt. AI ska hjälpa lärare att spara tid på administration och planering, och mer tid läggas på undervisning och eleverna. Digitaliseringen i skolan behöver samtidigt säkerställa att alla elever får grundläggande digital kompetens i att kunna använda, förstå och värdera digitala resurser på ett tryggt och ansvarsfullt sätt. Rätt integrerad kan AI bli ett naturligt verktyg i klassrummet som stärker både undervisningen och elevernas individuella lärande.

8. Gör skolan till en friskfaktor

Sverige har, precis som många andra länder, en stor andel unga som upplever stress, ångest och dåligt mående. I vissa fall är skolan en bidragande orsak. Elever som inte mår bra har svårare att känna lust och engagemang i skolarbetet. För att skolan ska bli en friskfaktor, där välmående och lärande går hand i hand, behövs mer kunskap om psykisk ohälsa, mer resurser inom elevhälsan och bättre samverkan med till exempel barn- och ungdomspsykiatrin och Socialtjänsten.

9. Inför betyg som elever kan lita på

Betygen ska spegla vad elevers faktiska kunskaper och att samma kunskaper värderas lika på alla skolor. Lärare i den svenska skolan har länge tvingats arbeta i ett bristfälligt system där det saknats tydliga ramar för betygssättningen. Sverige behöver därför ett nytt betygssystem, som både säkerställer ökad nationell likvärdighet och sätter tillit till lärares unika bedömningskompetens.

10. Säkerställ stabil finansiering för rättvisa villkor för varje elev

Det svenska finansieringssystemet för skolan är splittrat och otydligt. Skolpengen beräknas på olika sätt i kommuner och skiljer stort för samma utbildning, det finns dussintals olika statsbidrag och en uppsjö av modeller hur resurser fördelas. Detta leder till otydlighet och att resurser inte alltid landar rätt. Staten behöver ta ett större ansvar för att säkra nationell likvärdighet för alla elever, oavsett var de bor och vilken skola de går i.

11. Utveckla skolvalet för att minska segregationen

Den svenska modellen med fritt skolval och avgiftsfria friskolor behöver värnas och utvecklas. Om fler gör ett aktivt skolval kan det bidra till att minska boendesegregationens effekter på skolan. Därför borde alla kommuner ha samordnade och obligatoriska skolval där både kommunala och fristående skolor ingår i samma system. Genom ett utvecklat skolval kan fler föräldrar och elever hitta en skola som passar just dem.