Spets och samhörighet på ambitiösa Metapontum
På Metapontum söder om Stockholm kombineras höga ämnesambitioner med en trygg och tydlig skolmiljö. Eleverna vinner mattepriser och schackturneringar men har också en stark musikalisk prägel.
550 elever från elva kommuner som talar tolv modersmål söker sig till F-9-skolan Metapontum – för att de vill gå här. Alla väljer en profil inom matematik eller musik. Rektor Zandra Jakobsson beskriver det som ett medvetet alternativ till dagens snabba digitalisering.
– Vi tror på läroböcker, papper, penna och tydlig katederundervisning. Nu när samhället börjar ifrågasätta den digitala omställningen är det tydligt att vi ligger rätt i tiden, säger hon. ^
Spetsutbildning i matematik – men alla får utvecklas
Metapontum är en av få skolor i landet som erbjuder en av Skolverkets godkända, riksrekryterande spetsutbildningar i matematik. Eleverna som kommer in på den har klarat ett särskilt antagningsprov och läser därefter matte i hög fart, de ligger ungefär två läsår före andra elever i undervisningen. Men skolan betonar att alla elever, oavsett nivå, ska kunna utvecklas.
– Vi har elever som läser universitetsmatte redan i nian, men också elever som behöver daglig träning i grundläggande färdigheter. Vi har ett ansvar för båda grupperna, säger matteläraren Shirin Rafiee.
Zandra Jakobsson säger att mattesatsningen har spridningseffekter.
– Även våra musikelever är bra på matte, säger hon.
Hon menar att det finns beröringspunkter mellan de båda profilämnena. Musiken är tätt sammanvävd med matematiken och utgör grunden för allt ifrån grundläggande musikaliska beståndsdelar som rytm och tonhöjd till mer komplexa koncept som harmoni och musikalisk form.
Med en Astrid Lindgren-musikal som sätts upp på skolan, en vårkonsert och tonsatta inslag på avslutningen innan sommarlovet har musiken en självklar plats på Metapontum.
Värme och gränser – en pedagogisk balansgång
På Metapontum bygger undervisningen på tydliga metoder som Singaporemodellen, där textförståelse, representation och problemlösning vävs samman. Programmering och teknik är integrerade delar i undervisningen, särskilt med målet att uppmuntra fler flickor att våga satsa på tekniska yrken.
En röd tråd genom skolan är ett medvetet arbete med relationer, trygghet och förväntningar. Lärarna förväntas vara närvarande och engagerade, samtidigt som tydliga ramar upprätthålls.
– Jag är inte kompis med eleverna, men jag är varm. Med gränser, berättar Shirin Rafiee.
“Det funkar inte att vara kompis, du behöver vara en tydlig ledare.”
Bytet till Metapontum blev en vändning
Flera elever beskriver hur bytet till Metapontum blev en vändpunkt. Oavsett om det handlat om att tidigare ha utsatts för mobbning, stökiga klassrum eller brist på utmaningar – upplevelsen av att bli sedd och kunna fokusera på sitt lärande återkommer.
Lovisa, som är 14 år gammal, har varit duktig på matte sedan barnsben. Tidigare gick hon i kommunal skola i Örby. Till årskurs fem bytte hon till Metapontum. Ett beslut hon inte ångrar.
– Det var sämre lärare på min tidigare skola och mer stök och buller på lektionerna. Man lär sig mycket mer här. På gamla skolan var det oroligt på de flesta lektioner och de flesta lyssnade inte på vad läraren sa. Nu får jag jobba tillsammans med de andra eleverna. Om någon inte förstår kan man prata om det. Lärarna gör också lektionerna bra.
Lovisa är en av flera mattestjärnor på Metapontum som gått till final i matematiktävlingen Pangea. I fjol fick två av tre pris, i år stod en på prispallen.
Skolmiljön ger studiero
Skolan arbetar aktivt med elevhälsa, tidig uppföljning och närvaro. Zandra Jakobsson är tydlig med att hon inte tror att ökad disciplin är vägen framåt för svensk skola.
– Vi behöver jobba förebyggande, inte fler avstängningar. Trygghet byggs med tid, relationer och resurser – inte bara genom regler. Att investera i elevhälsa och specialpedagoger är viktigare än att skärpa befogenheter, säger hon.
Så kan svensk skola bli bättre
Både rektorn och lärarna pekar på lärarutbildningen som en avgörande faktor för skolans långsiktiga kvalitet. Det behövs fler ämneskunniga lärare – särskilt i matematik. – Jag har själv inte gått svensk lärarutbildning, utan har en ingenjörsbakgrund. Min styrka ligger i ämneskunskapen. Om vi vill ha bättre resultat måste vi satsa mer på fackkunskap i lärarprogrammet, säger Shirin Rafiee.
Trots utmaningar i samhället tror Zandra Jakobsson att skolan har en avgörande roll att spela – inte minst för att förebygga utanförskap och skapa framtidstro.
– Skolan kan vara en skyddsfaktor. Men då måste vi ge både elever och personal rätt förutsättningar att lyckas.
